Vet egentligen inte varför jag känner som jag gör idag...

Solen skiner och då skulle ju vårkänslorna rusa runt i kroppen och man skulle gå runt med ett leende på läpparna men jag vill helst gå och dra täcket över huvudet och titta ut imorgon istället =O(. Vårdepression??

Har absolut ingen förklaring till känslorna och det retar gallfeber på mig!!

Läste på KvP att: "De vanligaste tecknen på vårdeppighet är nedstämdhet och minskad lust att göra något." Japp! That's me! "Forskarna tror att nedstämdheten på våren kan förklaras med att kroppen och själen är i otakt." Hmmm...
"När ljuset kommer tillbaka väldigt snabbt ökar halten av hormonet kortisol. Kroppen blir piggare - men psyket behöver längre tid för att klara omställningen." Hehehe jag är trög...
"Det kan dröja ända fram till maj innan man kommer i fas"!!?? Äh, du skojar??!!

Jaja, jag piggnar till i maj då... Kan man gå i ide tills dess? Då kanske jag slipper den här förbannade värken också! Är såå trött på den just nu. Hade gjort vad som helst för att slippa den om så bara för en dag eller två. Vill ju inte ta Tramadol heller. Mår inte bra av dem och efter den har slutat verka så blir jag "bakis". Häller hellre i mig en flaska vin då faktiskt.

Vaknade imorse med en hals som ett öppet sår. Vill inte bli förkyld och har dessutom inte tid till det heller. Stackars Björn önskade väl att det var han som sovit med öronpropparna inatt. Vet att jag kan snarka som ett helt skogshuggarteam när jag sätter den sidan till (ska ligga på andra sidan inatt bara för det, hihihi)

Kom på igårkväll att jag inte skrivit en rad på en hel vecka. Har haft mycket i huvudet... igen! Planerna att flytta Lilly igen, säga upp stallplatsen, jobba, 30-årskalas på Speakers i lördags (mycket trevligt) och premiärritten på Texaco som var en upplevelse i sig... Häst på 600 kg som får ett "flatteryck" a la Ronja Rövardotters vårskrik (med mig på ryggen!!!) Min min när han la sig ner och skulle rulla sig med mig på ryggen var nog kandidat till ett förstapris i "Låt kameran gå". När jag väl fattade vad som var på gång fick jag kvickt rullat undan förstås och sen vet jag inte om Hin Håle själv flög i honom för han for runt som en galning i 5 minuter innan han kom av sig och traskade tillbaka till oss med världens mest fåraktiga min i nyllet. Han såg lätt chockad ut också faktiskt och förstod nog inte riktigt själv vad som precis hade hänt. Jaja upp igen och sen skötte han sig exemplariskt.

Denna veckan blir väl samma. Stort släktkalas på lördag för Jesper och Moa. 25 pers i vårt hus... Var ska vi sätta dem nånstans?? Planerade egentligen att göra maten själv som jag gjorde till Björns 40-årsfest men NÄ! Jag ringde till Kvantum istället, helt ok pris och maten kommer färdig och upplagd på fat, perfekt! Hinner mamma bli frisk i handen så kunde hon hjälpa oss med tårtorna annars får vi väl ringa Trädgårdskaféet. Allt löser sig säkert, eller hur?

Får väl se om det blir fler inlägg denna veckan...

Pyss o Kräm!